Det börjar lacka mot jul vilket även märks här på Personalavdelningen i Falkenberg. Alla kollegor känns extra snälla och julklappslekar varvas med pepparkakor till fikat och gemensamma julluncher.
Nästa år står vi på Personalavdelningen inför stora organisatoriska utmaningar. Eva och Peter, två av våra elva medarbetare, går i pension under våren och i början på sommaren. Det innebär att två nya medarbetare ska tillsättas. Både Eva och Peter har arbetat i Falkenbergs kommun och på Personalavdelningen i många år vilket gör att deras avgångar lämnar stora tomrum och den kompetensen som försvinner tillsammans med dem måste ersättas. För att göra detta tomrum så litet som möjligt krävs en stor portion av strategisk planering. Arbetet med detta är redan igång och så sent som igår lades annonsen för Evas tjänst ut för ansökan. Känner ni någon som är sugen på en tjänst som administrativ assistent i ett härligt gäng, sprid ordet!
Sedan mitt senaste blogginlägg har jag satts in i massa intressanta och roliga personalfrågor. Till exempel har jag haft en överläggning inför löneöversynen 2017 med facket för bibliotekarier, slutit mitt första kollektivavtal med Vårdförbundet och varit på seminarium i Göteborg med temat ”Kommuner som attraktiva arbetsgivare”. Det sistnämnda är en fråga som är på tapeten i majoriteten av verksamheterna inom den kommunala sektorn. Det föreligger stora utmaningar framöver, med ett stort rekryteringsbehov som bottnar i stort antal pensionsavgångar och en ökad efterfrågan från samhället. För att tillgodose detta behov behöver vi, tillsammans med övriga 289 kommuner i Sverige, profilera oss på ett sätt som lockar arbetstagare att söka sig till oss. I dagsläget är nidbilden, framförallt hos yngre, att kommunal sektor är grå och trist att arbeta i. Det är viktigt att vända på denna, enligt mig, snedvidra uppfattning och istället synliggöra det positiva och unika i kommunal sektor för att stå stark mot privata aktörer.
På bilden ser ni mig tillsammans med mina snart pensionerade kollegor Peter och Eva. Peter är för övrigt min handledare under traineeprogrammet. Jag kan hälsa att båda gladeligen, dock med uns av vemod (tror jag), ser fram emot pensionen. För er som undrar är det jag i mitten!
Läs även Antons tidigare blogginlägg:
Tiden går fort när man har roligt