Hej bloggen!
Nu är det dags för mig att lämna mitt sista avtryck här i bloggen.
När jag läser mina första blogginlägg och ser att jag skrivit att vi börjar bli lite varma i kläderna osv.(Hej hallå faktiskt varit på plats i hela några veckor!) och inbillar mig själv att jag ha kontroll på läget, vill jag bara spola tillbaka ge mig en klapp på huvudet å säga ”lilla vännen” men vet ni vad? Det känns faktiskt helt okej. Just där och då, så behövde man nog skriva så för sig själv, för att peppa och försöka få båten att sluta gunga.
Det blir ju sällan precis så som man tänkt sig. Som tur är blir det ju faktiskt ibland, som hur jag trivs på mitt jobb, bättre än man vågat tro. Jag vet att jag inte kan allting nu heller och det är okej, man måste inte veta allting hela tiden precis på stunden det är okej att faktiskt tänka efter och ingen förväntar sig att du som ny skall kunna ALLTING efter några veckor. Vilket man gärna som kontrollfreak som mig vill, men man får snällt inse att det inte går. Så det är nog min största lärdom under året, det tar tid att lära sig, och man kommer få lära om och lära rätt men tillslut så känner man ändå att ”tusan jag kan nog minsann det här”. Och precis när man tror att man har koll, då dyker det upp något nytt som man måste ta sig an, strukturera och förstå sig på. Å det är just detta som jag faktiskt insett att jag gillar, på så sätt stannar inte utvecklingen av. Sen kan man alltid luta sig tillbaka på orden att man är nyast på jobbet tills det börjar någon ny ;)
Så nu med ”lite” perspektiv på mina perioder som trainee så ser jag att jag ändå står inför det avslutande testet kommande vecka. Efter ett år och två månader skall jag för första gången vara ensam på funktionen i 1-14dagar – Hur skall detta gå?
Vi får väl helt enkelt se om Linnea och Per har någon arbetsplats kvar att återvända till från sina ledigheter!
Ta hand om er!
Hejdå bloggen