Då jag har tagit över den ekonomiska uppföljningen av verksamheten kring nyanlända, men också arbetat med förbättringsprocesser, har mycket av min arbetstid de senaste veckorna spenderats på detta. En fortsatt konfliktfylld värld samt striktare inrapporteringskrav gör det till en viktig verksamhet för kommuner att sätta fokus på. Det ska bli intressant att vara en del av det arbetet. Jag tänkte här kort presentera några första lärdomar om verksamheten nyanlända.
Det första man måste göra när man närmar sig detta ämne är att reda ut begreppen. Inom skolans värld benämns man som nyanländ under de fyra första åren i Sverige, men efter årsskiftet införs en ny definition där man istället räknas som nyanländ fyra år från det datum man startade skolan i Sverige.
De nyanlända är en väldigt heterogen grupp. Vissa har kommit med sina föräldrar, andra barn och elever har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare, andra har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Alla nyanlända barn vare sig de har fått uppehållstillstånd, är asylsökande, har tillfälligt uppehållstillstånd eller är papperslösa har rätt till utbildning och det är kommunen där barnen vistas i som är skyldig att anordna utbildningen. Skolan har i sin tur ansvar för att kartlägga elevens förmåga och tillföra det stöd som krävs för att ska nå kunskapskraven.
Kommunerna har det ekonomiska ansvaret för att utbilda de elever och barn som fått kommunplacering. En utmanande uppgift då nyanlända elevernas skolbakgrund ser väldigt olika ut, och kräver olika mycket resurser. Vissa har gedigna skolerfarenheter medan andra aldrig har fått möjlighet att gå i skolan eller har en mycket splittrad skolgång. De som är asylsökande är dock ett statligt ekonomiskt ansvar och för dessa barn eftersöks bidrag från Migrationsverket för att finansiera utbildningen. Ofta är dessa ersättningsnivåer tyvärr allt för låga. I en rapport från SKL läste jag följande: ”SKL kan konstatera att staten inte följer finansieringsprincipen. Ersättningarna är antingen för låga eller helt enkelt obefintliga. Men det är ändå den lokala politiken som ska stå till svars inför väljarna i kommunen. Detta är en fråga om demokrati.” (SKL, 2008).
Det var några korta introducerande punkter kring nyanlända i skolans värld. Nu hoppas vi på sommarvärme och fortsatt god arbetslust.
Läs även Max tidigare blogginlägg:
”Projektarbete och nya uppdrag”
”Klibbiga kläder och projektarbete”
”Att skapa perspektiv”
”Livlig arbetsplats”