Det märks att julafton närmar sig med stormsteg. Det nalkas semester och jag tillsammans med mina arbetskamrater har börjat räkna ned.
Oavsett hur mycket vi trivs på vår arbetsplats och med våra jobb så jobbar vi nu lite snabbare (och lite längre) för att hinna bocka av ”att göra-listan” innan vi välkomnar julledigheten. På fikarasterna pratas det allt oftare om julklappstips och jultraditioner. För somliga är Kalle Anka heligt, trots att man har sett det år in och år ut. Andra ser det som sin chans för en stunds vila i julhetsen när barnen och flera vuxna är upptagna med att ta del av tjuren Ferdinand och den irriterande fågeln som aldrig håller tyst (och som ingen vet vad den heter). Vad vi alla verkar ha gemensamt är dock att julen är en tid för att umgås – med familj, med vänner och även med sig själv.
Själv har jag en bit kvar innan jag kan luta mig tillbaka, lägga upp fötterna på soffbordet och invänta julglöggen och pepparkakorna på julaftonseftermiddagen. Under de senaste månaderna har jag tillsammans med en kollega arbetat med ett nytt och häftigt filmprojekt på Hallands sjukhus. Veckan innan jul kommer en av de dagarna vi jobbat med att äga rum. Mer än så vill jag inte säga, utan du får helt enkelt vänta tålmodigt som alla andra tills resultatet presenteras i januari. Det får du bara inte missa!
Filmprojektet innebär dock att jag har fullt upp fram till och med den 23:e december. Men vet du? Jag tycker att det är så himla roligt så jag är väldigt nöjd ändå.
God jul!
Läs även Johannas tidigare blogginlägg:
”Vad gör du på ditt jobb egentligen?”
”Då och nu – en sjukhusreflektion”